Databas
Avgränsning. En databas av det här slaget måste ha en klar och tydlig avgränsning. De som hjälps åt att bygga upp databasen måste ha klart för sig vilka uppgifter som ska föras in och de som använder den måste få veta om vad de kan hoppas på att hitta när de letar.Databaserna omfattar båtsmännen själva, föräldrar, hustrur, svärföräldrar och barn. I förekommande fall är de sammanlänkade till kedjor av varierande längd. Styvbarn och deras fäder är också medtagna. Det är således båtsmännen och deras familjer som är med. Inte hela släkten. För det finns ju inga båtsmanssläkter, däremot finns det otroligt många båtsmän som är släkt.
Personer. Alla personer som ingår i databaserna har händelserna födelse och död inlagda. Båtsmännen har dessutom händelserna antagning och avsked definierade, uppgifter om kompani och rusthåll inlagda och ett fält reserverat för militära noteringar. Utöver detta tillkommer givetvis noteringar om dop, giftermål, bosättning, begravning, bouppteckning m.m..
Vi har ambitionen att alla uppgifter i databaserna ska vara försedda med tydliga källhänvisningar. Även om födelseuppgifter saknas bör det finnas en källhänvisning. I sådana fall får den angivna källan utgöra utgångspunkt för vidare forskning. Av oss eller andra.
Platser. I arbetet med våra databaser har vi strävat efter att vara såväl strukturerade som konsekventa redan från början. Det är lätt att "måla in sig i ett hörn". Platser anges i fallande ordning, från det "stora till det lilla". Det är självklart när det gäller kompanier och rusthåll. Lika självklart är det för oss när det gäller geografiska platser. Vad som är rätt eller fel går väl inte att säga, men vi vill ha platserna i den ordning de är kända. Inte blanda provinser, socknar och byar om vart annat. Det finns till exempel inte mindre än fem byar som heter Ryd enbart i Blekinge.
När det gäller provinser har vi valt landskap för att kunna täcka tiden från tidigt 1600-tal fram till våra dagar. Vi måste också ta hänsyn till att Finland var en del av Sverige under en stor del av den tiden. Många av våra båtsmän var enligt rullorna födda i Skåne, Småland och på Öland. En del angavs vara födda i Södra Möre, några få i Calmare, Cronoberg och Christianstad. Att placera in flertalet i något län är således inte görbart. Samma sak när det gäller de norrländska och finska båtsmän som förflyttades till Blekinge i slutet av 1600-talet.
Prefixet (landskoden) är med för att visa vilket land provinsen ingick i vid den aktuella tidpunkten. I en del fall är det bara landet vi känner till.
| se | Sverige |
| fi | Finland |
| dk | Danmark |
| no | Norge |
| cn | Kanada |
| us | USA |
Staterna i USA skrivs ut i klartext. Vid emigration till Amerika är oftast inte landet nämnt. Vi skriver som det står i kyrkböckerna.
| -> | Amerika |
| -> | Norra Amerika |
| -> | USA |
| -> | Kanada |
| -> | Danmark |
| -> | Tyskland |
| -> | Schleswig-Holstein |
| o.s.v. |
Vi försöker undvika förkortningar i så stor utsträckning som möjligt. De förkortningar vi använder är:
Byar:
| St | Stora |
| L | Lilla |
| N | Norra |
| S | Södra |
| Ö | Östra |
| Öv | Övre |
| Y | Yttre |
Församlingar:
| fs | församling |
| sfs | stadsförsamling |
| lfs | landsförsamling |
| dkf | domkyrkoförsamling |
| amt | amiralitetsförsamling |
| --- | |
| sn | socken |
För rusthåll används begreppet socken utan angivande av landskap. I övrigt är det församling som gäller.
För församlingsnamn som sådana används inga förkortningar. Finns det flera församlingar i landskapet med samma namn anges länstillhörigheten, exempelvis se, Småland, Ljungby fs (Kalm) och se, Småland, Ljungby fs (Kron). I de få fall vi känner till länet men inte socknen i exempelvis Småland skriver vi så här: se, Småland, Kronobergs län, se, Småland, Kalmar län eller se, Småland, Jönköpings län. Länsbokstäver förekommer inte i sammanställningen. En ortsangivelse måste var begriplig för alla. Unga som gamla, såväl de som känner till svenska förhållanden som de som inte gör det. Hur många sydsvenskar vet vad XYZ står för? Och vice versa?
Datum. Anges i formatet åååå-mm-dd. Det vill säga det format som har använts i officiella sammanhang sedan 1950-talet. Och som börjar användas alltmer nu sextio år senare. Ett format som är entydigt och går att förstå oavsett språk och nationalitet. När det gäller avskrifter av källmaterial skrivs datum om möjligt exakt som det står i källan. Klockslag finns i några få källor. I förekommande fall skrivs de av på samma sätt.
