|
SLÄKTFORSKAREN I KRIGSARKIVET
Ingemar Lönnbom
Redan på Gustav Vasas tid fördes förteckningar över militär personal. Man söker i de så kallade Militieräkenskaperna där det finns avlöningsverifikationer. De finns på mikrofilm, så man slipper resa till Stockholm för att titta på dem.
Från ca 1620 finns så kallade roteringslängder, där man skulle anteckna alla män över 15 års ålder. Ur dessa roteringslängder skrevs var tionde ut till krigstjänst.
De så kallade rullorna i fält, alltså förteckningar som skrevs under fälttågen finns mikrofilmade och på fiche hos SVAR. I Krigsarkivet går de under beteckningen "Rullor - 1723". Där kan man i bästa fall följa enskilda soldaters öden på slagfälten.
1682 kom indelningsverket, men det dröjde innan det var helt genomfört eftersom de enskilda landskapen förhandlade med kronan om bestämmelserna. I östra Småland fanns det indelt krigsfolk i Kalmar regemente, Smålands kavalleri (först kallat: Smålands ryttare), Tjusts båtsmanskompani, tre båtsmanskompanier i Södra Möre samt på Öland två båtsmanskompanier. På Kalmar Slott fanns dessutom artillerister. I Blekinge fanns sex båtsmanskompanier. Anledningen till att man satsade på nio båtsmanskompanier i Södra Möre och Blekinge var förstås närheten till Karlskrona.
Under indelningsverkets tid finns en mängd rullor. Viktigast är Generalmönsterrullorna som upprättades vid genomgång av hela kompaniet, alla soldater och deras utrustning. Observera att det skrevs fyra exemplar av Generalmönsterrullorna. En gick till regementschefen, en delades upp i åttondelar och gick till respektive kompanichef, en gick till landshövdingen och en gick till Krigskollegium. Det är den sista som är mikrofilmad; tyvärr är det också den som det finns minst uppgifter i.
Generalmönsterrullorna som gick till kompanichefen respektive landshövdingen innehåller ofta flera fakta och dem hittar man i Krigsarkivet respektive Landsarkivet. För tiden 1807-1815 saknas ofta Generalmönsterrullor på grund av krigen. Däremot finns det ofta fältrullor.
Under fredsperioden 1814 och framåt finns exempelvis kommenderings- eller arbetsrullor upprättade vid kanal- eller järnvägsbyggen.
Straffrullorna kan också vara intressanta.
Handrullorna finns endast under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Det är en bok för varje indelt soldat med anteckningar om hans tjänstgöring.
Supplikerna innehåller bland annat skrifter från soldaterns änkor.
Kontrakt finns endast sporadiskt bevarade från 1700-talet, men det finns bevarade tryckta modellkontrakt på Krigsarkivet.
Torpsyneprotokoll kan ge en intressant bild av hur de materiella omständigheterna var för soldaterna och deras familjer.
Stamrullorna förtecknar de sista indelta soldaterna, de som fanns kvar efter indelningsverkets upphörande 1901.
Ett exempel på hur man kan gå tillväga:
Utgångspunkten var att tre förfäder, Johan, Anders och Johannes, samtliga var båtsmän i Tjusts båtsmanskompani under slutet av 1700- och början av 1800-talet. Skulle det gå att följa vilken tjänstgöring de haft under sin aktiva tid? Jag hann med att gå igenom krigsåren 1808-09 och där är svaret på frågan "ja".
Metoden:
Jag beställde först ur arkivet för Karlskrona station, Sjömilitiekontoret 2 E:VII, Kostmönsterrullor för Tjusts båtsmanskompani. Där kan man månad för månad se vilken tjänstgöringsplats varje enskild båtsman har. Där finns också anteckning som "hemlåfvad" eller "landsorten", vilket betyder att båtsmannen varit hemma på torpet den aktuella tiden. Där finns också anteckningar om eventuell sjukdomstid i Karlskrona samt namnet på de skepp båtsmännen blev kommenderade till på våren. Jag tror inte att den här typen av rullor finns för tiden före ca 1800, men jag är inte säker. Ibland lönar det sig att chansa! En liten varning, man kan inte lita till 100 procent på Kostmönsterrullornas uppgifter om kommenderingar, jag återkommer till skälet.
Nästa steg blev Skeppsmönsterrullorna (Karlskrona station/Sjömilitiekontoret 1 E:Ib) för de skepp där min förfader enligt Kostmönsterrullan skulle tjänstgöra. Skeppsmönsterrullorna tycks ha upprättats strax innan skeppet lämnade Karlskrona och de omfattar hela personalen ombord, från befälhavaren och neråt. Här får man då dels en bekräftelse på att uppgiften i kostrullan stämmer, dels besked om båtsmannen råkat ut för någon annan kommendering under resans gång. Sådana nya kommenderingar står sällan i kostrullan, eftersom den fördes i Karlskrona och i Karlskroma var det ju tämligen ointressant exakt vilket fartyg båtsmannen hade sin tjänst på. Det viktiga var att han inte hade sin kost på stationen.
Nu var det alltså klart var båtsmannen, i det här fallet min farfars farfars far, tjänstgjorde och mellan vilka datum. Nästa steg blev respektive fartygs loggböcker. Loggböckerna finns i ett speciellt kortregister i forskarexpeditionen där det också finns en kortfattad beskrivning av expeditionerna. Eftersom själva loggböckerna redovisar skeppens öden timme för timme är de ganska omfattande och dessutom svårlästa på grund av dåligt skick.
Loggböckerna kräver alltså mycket tid, men kan vara mycket givande. De enskilda båtsmännen nämns ytterst sällan vid namn. Typiska tillfällen är när någon av dem drullat någon pyts överbord, eller när det varit slagsmål på skeppet.
Loggböckerna ger ändå en ganska detaljerad bild av det dagliga livet ombord på skeppen, även de skepp som historiueforskningen hittills inte visat något större intresse för. En del av de loggböcker jag gick igenom verkade inte ha öppnats sedan de bands ihop med snören för länge sedan.
Litteratur:
I tidskriften Släkt och Hävd 1982 nr 1-2 kan man läsa en beskrivning av båtsmännens förhållanden, skriven av en släktforskare.
Standardverket om de indelta soldaterna är E. Kumm: Indelt soldat och rotebonde, tryckt 1940.
Alla ortshistoriskt och personhistoriskt intresserade borde ha Gårdens och hembygdens historia, i två delar utkommen 1987. Författaren Thomas Aurelius ger där en mängd tips om hur man ska gå tillväga för att finna källor i forskningen. I del två finns just hänvisningar till Krigsarkivet.
En beskrivning av indelningsverket får man i C. Grill: Statistiskt sammandrag af Svenska Indelningsverket. Först tryckt 1855, men tryckt och slutsåld en andra gång 1978. I vår har den kommit ut i ännu ett nytryck som kostar uppåt 350 kronor.
Så tidigt som 1851 kom en akademisk avhandling om båtsmanshållet. Författaren Theodor Rabenius ger en bakgrund till indelningsverket, men också en detaljrik redogörelse för bestämmelserna så som de såg ut vid olika tidpunkter. Tryckt i Uppsala 1851. Namn: Om båtsmanshållet.
Kalmar läns fornminnesförenings årsskrift 1940 ägnades åt indelningsverket, där finns flera trevliga artklar.
Blekingeboken 1939 tar upp alla de skojiga båtsmansnamnen och deras historia.
1967 kom boken Tjusts båtsmanskompani av Helmer Ingbrand. Den är bra som utgångspunkt, men ett närmare studium har visat att är gott om felaktiga uppgifter och årtal. Dessutom saknas fördubblingsmanskapet helt.
En ovanligt direkt bild av förhållandena ombord på svenska flottans fartyg från en som var med får man i Ehrnfred Gravallius: "Resa från Gräddö till Ratan...", tryckt år 1809, men återutgiven 1980 av Två förläggare bokförlag i Umeå. Därifrån kan den beställas för ca 40 kronor. (1988!)
Ur BGF-nytt Nr 20 - 1988
|
|
