BÅTSMANSNAMNEN
Christian Andersson
När en båtsman antogs blev han tilldelad det båtsmansnamn som hörde till rusthållet. Det innebar inte att man bytte bort sitt fadersnamn (patronymikon). Fadersnamnet var ju något man bar med sig hela livet från vaggan till graven. När någon blev båtsman så underlät prästerna för de mesta att föra in fadersnamnet i kyrkböckerna, vilket gör det svårt att forska bakåt, hitta födelse och föräldrar.
Efter avskedet behöll båtsmannen oftast båtsmansnamnet livet ut. Medan de som av någon anledning blivit utstukna inte var så angelägna att skylta med namnet. Att den som blivit avförd på grund av rymning ville vara så anonym som möjligt är självklart.
Båtsmansnamnet hörde alltså till rusthållet och det var bara båtsmannen själv som använde namnet. Det finns några undantag, det kunde användas som ett attribut och då i genitivform. Vanligast när det gäller änkor Exempel: "Sissa Fuhls". Namnet gick inte heller i arv. Med ett undantag. Mot slutet av 1800-talet förekom det att barnen till de sista båtsmännen på rusthållet antog båtsmansnamnet som familjenamn.
Att man inte bytte bort sitt fadersnamn vid antagandet framgår av generalmönsterrullorna. Där finns fadersnamnet nästan alltid med till glädje för alla forskare. I andra rullor som exempelvis skeppsmönsterrullor finns bara nummer och båtsmansnamn. I Karlskrona amiralitetsförsamlings dödböcker finns oftast bara namn och kompani angivet. Det fanns många rusthåll med samma båtsmansnamn inom samma kompani. Gick det farsoter dog ofta flera båtsmän från samma rusthåll under kort tid.
I krigstid var det stor omsättning på båtsmän. Det var oftast unga män som tvingades ut i kriget. De går inte alltid att finna i kyrkböckerna, de hade ju varken gift sig eller fått några barn. De finns inte med i begravningsböckerna eftersom de inte fått sin grav i hemsocknen. Tidiga husförhörslängder saknas tyvärr för många av Blekinges socknar.
Det är många som har båtsmän bland sina förfäder, men det är också många båtsmän som inte har några efterkommande. De båtsmännen är också värda att forska på.
Finska namn: Uski, Ikonen, Hällki, Pentinen, Rupponen, Heljanen, Tavast, Kollonen, Saramäki, Huski, Kopuli, Mickolain, Kriko, Wasti, Kallax, Näcki, Hallonen, Pasti, Sorki, Rocki, Tuppary, Läppinen, Tarvo, Tillka, Laisk, Salko, Sucki, Tinkory, Kaino, Tuppila, Nummis, Laustis, Pappi, Mättis, Illonen, Kastu, Mäcki, Pentonen, Mannonen, Verolain, Kerowain, Tutty, Korronen, Huttinen, Tallonpoika, Erowain och Pojke.
Norrländska namn: Ungerman (Ångerman), Nordantjäl och Järkvissle.
Geografisk härkomst: Polack, Wästgöte, Swensk, Kurländare, Ölänning, Finne, Spansk, Dahlkarl, Helsing, Skotte, Nylänning, Nyland, Livländare, Tysk och Skåning.
Geografiska namn med och utan sammansättningar: Wahlström, Hasselgren, Listerberg, Kartman, Fällberg, Hinsman, Sjösten, Snöflebo, Brodd, Bråtman, Bernqvist, Möckelman, Yxman, Sundahl, Lerberg, Gölman, Tvingström, Osby och Hellevik.
Yrken: Wäfvare, Jägare, Borgmästare, Fiskare, Sångare, Trumslagare, Kock, Speleman, Bagare, Glasmästare, Skutebyggare, Tunnbindare, Möller, Tegeldräng, Färgare, Hattmakare och Garfvare.
Egenskapsnamn: Lustig, Frimodig, Magerman, Dyster, Willerskägg, Liten, Tjock, Frisk, Hållfast, Flink, Witlock, Oförgod, Menlös, Wackerman, Trogen, Kruslock, Ruta, Fyrkant, Cirkel, Ring, Rus och Nykter.
Djurnamn med och utan sammansättningar: Ikorn, Hare, Hök, Swahn, Åhl, Hjort, Höna, Dufva, Lilja, Roskarl, Ruda, Utter, Wahlström, Djurberg, Lejon, Abborre, Skälkut, Råbock, Hackspink, Dogghjort, Stålnäbb och Falknäbb.
Växtnamn med och utan sammansättningar: Hasselgren, Lilja, Appelgren, Skog, Tulpan, Löf, Bergros, Ros, Oxel, Hasselberg, Hasselqvist och Appelros.
Naturnamn: Träsk, Ström, Torva, Åkerblad, Qvist, Törnqvist, Löfgren, Stubb, Fjäll, Bergqvist, Brink och Blåfjäll.
Fartygstermer: Kranbalk, Wimpel, Barduna, Kulring, Ankarboja, Märs, Stångstag, Ankarstock, Tackellöpare, Blindrå, Nockbenzel, Råband, Ringbult, Hanfot, Märlprim, Sexpunning och 12punning.
Färger med och utan sammansättningar: Witlock, Grönberg, Gröning, Röd, Grå, Rödhår, Svartkopp, Blå, Swartlock, Rödman, Brunskog, Brun, Hvit, Brunström, Grön, Ljus, Swart, Blåman, Mörk och Mörkström.
Båtsmansnamnen är oftast fantasifulla och ovanstående är bara exempel. Många namn är dubbeltydiga och därför svåra att placera in i något fack. En del är rena ordlekar. I Stensjö i Fridlevstad socken fanns tre båtsmanshåll. De tre båtsmännen hette Sten, Sjö och Sjösten. I Idehult i Rödeby socken fanns båtsman Id och båtsman Hult.
Från början var det inte så stor variation på båtsmansnamnen. Flertalet namn var egenskapsnamn, djurnamn eller växtnamn. Förutom de namn de finska och norrländska båtsmännen hade med sig när de förflyttades till Blekinge.
Det byttes båtsmansnamn under hela perioden från 1700-talets början fram till 1800-talets slut. Av flera orsaker.
Till att börja med fanns det många båtsmän inom samma kompani som hade samma namn. I Fridlevstads socken fanns det tre båtsmanshåll där båtsmannen hette Frisk. Två i Höryda och en i det närbelägna Askunga. Den förste fick behålla sitt namn, den andre fick byta till Fuhl (senare Hörström) och den tredje fick namnet Fri. I Siretorps by i Mjällby socken fanns det inte mindre än tre båtsmän som hette Wass. En fick behålla namnet, en byta till Wassberg och den tredje till Gädda (som senare byttes till Syd och därefter till Söderlund).
Vid generalmönstringen 1753 var det många namn som byttes ut. Förutom dubblerade namn som togs bort var det de finska namnen som försvann eller försvenskades. Omkring 1790 skedde också många namnbyten. Manfallet i krigstider var säkert en orsak till att byta båtsmansnamn för olycksdrabbade rusthåll, Ett sätt att höja moralen bland efterträdarna.
Runt 1820 var det dags för många nya och modernare namn. Det tillkom många namn av olika slag, enkla såväl som sammansatta. I slutet av 1800-talet var det dags för den sista reformen. Många namn fick karaktären av familjenamn, en del var det rentav familjenamnet. Till och med ett patronymikon kunde bli båtsmansnamn.
