BB-G2-0204-1795 Peter STRÖM
Båtsman för Säby i Ramdala sn.
Född: | omkring 1773 1) | |
Avsked: | | |
Rullor: | | |
Kompani: | BBG 2:a båtsmanskompaniet, nr 204 2) | |
Rusthåll: | Ramdala sn, Säby nr 75 3) | |
Antagen: | 1795 4) | Båtsman då sonen Peter Ulric föds i maj 1795. |
Död: | 1798-03-07 se, Blekinge, Ramdala fs, Säby 1) | 1798 mars 7, från Säby, Kronobåtsmannen Peter Ström, 24 år gammal, halshuggen och steglad på Lyckeby afrättningsplats för begånget mord å Båtsmanshustrun Helena Lillberg i Lillagärde. |
Noteringar
Tal, då Förre Båtsmannen Peter Ström blef hals- huggen wid Lyckeby den 7 mars 1798.
Hållit på Afrätts-Platsen efter Executionen
af W.P. Henschen Ord. kongl. Am:ts Predikant.
_________________________________ Får tryckas. Carlskrona den 11 maj 1798. S. Wigelius Am:ts Pastor och Prost
Carlskrona, tryckt i kongl. Amiralitets Tryckeriet, 1798.
Hur ljuf än lasten är; hon ingen frid dock gifwer, Blott dygden utaf Gud, med godt belönad blifwer; Eho som lyder Gud, han gör det bästa Wahl; Men den från honom flyr han stadnar sidst i qwal. Feddersen.
I kristelige Åskådare af alla kön och alla åldrar! I sen här hwad jemmer och sorg det med sig hafwer at öfwergi9fwa Herren (a). Då nu för Edra fötter ligger i sin blod den man, som icke höll Gud för sin tröst (b) til et fasanswärdt bewis, at den, som utgjuter menniskoblod, hans blod skall ock af menni- skor utgjutet warda (c). En syndig wrede i sjelfwa barndomen förrådde hos denne miss- gerningsman et djefwulskt sinne, som wid til- tagande år bragte honom i den olycksaliga frestelse, at mörda en oskyldig. - Guds ewi- ga rättwisa fordrade hämd, Lagen werkställte den öfwer mördaren uti dess blomstrande år (d) då han begick detta faseliga mord och han ligger nu för oss, störtad i den grymmaste och
nesligaste död, för at inprägla den bedröfwe- liga sanningen i allas wåra hjertan, at man- sens wrede gör icke det rätt är för Herranom (e). Skåda då här Syndare! dit faseliga öde, om du låter dit arga sinne råda, om du häm- nar dig sjelf och trampar under dina fötter den alsmägtigas bud: Du skall icke dräpa - Se i detta ömkeliga upträde, hwad dig öfwer- gå kan, du Ungdom! om du föraktar budet om den kristeliga kärleken. - Spegla dig du Ål- derdom! och lär af denna fasanswärda syn, at den ogudacktige förgås och tager en ända med förskräckelse (f) och lären det i Herrans Jesu Namn bättre, än denna missgerningsman, som hade i lifstiden sedt et lika bedröfweligt upträde som detta; men icke lät det lända sig til warning (g). - Tala om denna rysliga
händelse du ömme Fader, för dina Barn och och husfolk, när du, återwänd ifrån denna af- rätts-Plats, träder in i dit hus. Säg dem at denne missgerningsmans första synd war olyd- nad emot Föräldrar och hans farligaste last wre- de och et häftigt sinnelag. Måla för dem alla faseliga fölgder af denna bitterheten och för- gät icke hwarje gång du af flathet efterger för deras häftiga sinnes utbrott, så ger du dem tilfälle at falla i samma frestelse, som denna usling och ökar mögeligheten för dem, at rusa til samma afgrund af samwetsqwal, nesa och plågor, som han - Beklagen den- na missgerningsmannens öde; men glömmen ic- ke, at det war synden, som beredde hans olyc- ka. Delen dess nu olyckeliga Enkas och twenne Faderlösas smärta och jemmer; men kännen ock de widrigheter Edra egna synder tilfogat Eder sjelfwe. - Friden för all tid jagade den- ne mördaren med sitt brott ifrån det nu be- klämda hjerta, under hwilket han legat och lugnet för längre tid ifrån de Syskon anhöri-
ge och wänner, som nu fälla tårar wid åsy- nen eller föreställningen af dessa ben, som icke komma til hwila i grafwen (h). - Besinnen huru mycket dessa suckar och tårar förökat tyngden af det samwetes swåra börda, som nedtryckte honom uti stupestocken och betänc- ken, at den kan en gång blifwa Eder lika tung, om I lämnen lasten lika fritt utrymme i Edra själar. - Om I på samma sätt, som denne olycklige, låten synden wäldig wara i Eder dödeliga lekamen, så skola Edra lemmar blifwa så stympade som denne missdådares - Ja - säger jag Eder såsom Jesus wår Fräl- sare: Om I icke omwänden Eder, I uppsåte- lige syndare, så skolen I sammalunda förgås. (i) Hadde I ordsak at beundra hans frimodig- het (k) i döden, så prisen honom derföre icke
salig; ty den sanna bättringen är äfwentyrlig - hadde i anledning at fånga Eder öfwer den förtröstan på Gud, hwarmed han tog af- sked af Eder och mötte döden, så prisen Gud för den öfwernaturliga werkan, som Jesu sa- liga kära och försoning den I bekännen, kan hafwa til de grofwaste syndares wäckelse; men glömen aldrig at der menniskan sår skall hon och upskära (l) At ogunst och wrede bedröf- welse och ångest skall komma öfwer hwar och en menniskas själ, som illa gör (m). - We dig derföre olyckliga mennisklighet, om du icke står synden emot i dess första början. - We dig om du ej wakar och beder at du ej må falla i frestelse (n). - Förbannad ware den stund du låter hat wrede och hämnd intaga dit
hjerta. - Ja - förbannad ware hwar och en som träder i dennna missgerningsmans fotspår och alt folket skall swara och säga Amen. Rättwise Fader! anse med en nådes blick det barn som ärkänna och wörda din Ewige rätt- färdighet och inled dem icke i frestelse - Led- saga oss med din Andas nåd och bewara oss för alt det onda, synden förer med sig. Herre Gud af Himmelrik bewara oss och derifrån alla, som Dig i trone stadelig, för Christus skull uppå kalla. Bewara oss, Herre, af den misskund, från olycko allasamman; Det önska wi nu och i alla stund, Och säge af hjertat Amen! (o) Böjer Ederb hjertan til Gud och annamer wälsignelsen: Herren wälsigne oss och bewara oss, och ware oss nådelig! Herren wän- de sit Ansigte til oss, och gifwe oss en ewig frid! I Namn Faders,och Sons, och den Heli- ge Andes. Amen.
(a) Jer. 2: v. 19 (b) Ps. 52: v. 9. (c) 1 Mos.B. 9: v 6. (d) Peter Ström war endast 25 år gammal, wid pass, då han miste lifwet. (e) Jac. 1: v 20 Hämdelystnaden hadde ledsagat Ström til sin förmente fiendes hemwist. Mannen som war målet för hans bitterhet, träffade han ej hemma, hustrun blef genom ho- hom afdaga tagen med en yxa, som stod i rummet. (f) Ps. 73 v. 19 (g) Delinqventen talade flere gånger om, huru han, känslolös, betracktadt en dylik execution, som den han sjelf un- dergick. (h) Ström blef steglad. (i) Luc. 13: v. 3. (k) Ström wisade en oförmodelig lugn själ i döden, under wägen ifrån arresten till stupestocken, hälsade han flere af sine wänner ibland det framströmmande Folket och böd dem et ewigt farwäl. Så snart Psalmen O Jesu när jag hädan skall etc. Sw. Ps. B. N:o 387 begyntes, söng han med hög röst, stadnade sedan emellan steglen och stupestocken och åskådade dem båda med köld. Då spngen uphörde, löste han sjelf af sig halsduken, och begörte at få tala til Folket, det han gorde med mycken styrka til mångas upbyggelse. Wände sig sedan til mig med detta yttrande: Nu är jag i Jesu Namn färdig och sedan wälsignelsen war läst öfwer honom, lade han sig sjelf ned på båda stockarna och afled under en andäcktig suckan med sin Frälsare: Fader jag befaller min anda i Dine händer. Luc. 23: v. 24. (l) Gal. 6: v. 7. (m) Rom. 2: v 6, 7. (n) Math. 26: v. 41. (o) Sw. Ps. B. N:o 403: v. 6.
**************
Henschen, Wilhelm Peter, 1766-1816 Tal, då förre båtsmannen Peter Ström blef halshuggen wid Lyckeby den 7 mars 1798. libris.kb.se/link.jsp?type=showrecord&id=2424230&q=onr%3a2424230&d=libris&n=1
Källor
|