SM-03-0176-1846 Lars Peter Larsson>Nikolausson POST
Båtsman för Udden i Vissefjärda sn.
| Född: | 1826-11-04 se, Småland, Ljuder fs, Sävsjö 1) | |
|---|
| Rullor: | 2) | Generalmönsterrulla 1851: Lars Petter Larsson Post. Antagen 1846 24/11. Tjänat 5 år. Född 1826 4/11. Nu 25 år. Obefaren. Approberas.
Generalmönsterrulla 1856: Lars Peter Larsson Post. Antagen 1846 24/11. Tjänat 9 år. Född 1826 4/11. Nu 29 år. Sjövan.
Generalmönsterrulla 1861: Lars Peter Larsson Post. Född i Ljuder. Antagen 1846 24/11. Tjänat 14 år. Född 1826 4/11. Nu 34 år. Sjövan 2.
Generalmönsterrulla 1866: Lars Peter Larsson Post. Född i Ljuder. Antagen 1846 24/11. Tjänat 19 år. Född 1826 4/11. Nu 39 år. Befaren 2.
Generalmönsterrulla 1871: Lars Petter Larsson Post. Född i Ljuder. Antagen 1846 24/11. Tjänat 24 år. Född 1826 4/11. Nu 44 år. Befaren 1.
Generalmönsterrulla 1881: Post. Tioårig vakans från 1872 21/9.
Generalmönsterrulla 1886: Post. Tioårig vakans.
|
|---|
| Kompani: | SM 3:e båtsmanskompani, nr 176 3) | |
|---|
| Rusthåll: | Vissefjärda sn, Udden 4) | |
|---|
| Antagen: | 1846-11-24 5) | |
|---|
| Avsked: | 1872-09-21 6) | |
|---|
| Död: | 1911-01-12 se, Småland, Vissefjärda fs, Bussamåla 7) | |
|---|
| Vigsel: | 1852-04-12 se, Småland, Vissefjärda fs 8) |
|---|
Noteringar
Vissefjärda AI:8 (1846-1857) Bild 376 / sid 361
Båtsman POST artikel i Vissefjärda hembygdskrönika ”I Dackebygd” 1996
Kronobåtsman nr 176 för Udden i Vissefjärda Lars Peter Larsson/Nikolausson Post och Catharina Nilsdotters efterkommande.
K båts. Lars Peter Larsson Post f. 1826-11-04 Sävsjö Ljuder d. 1911-04-12 Vissefjärda
Hustru: Maria Catharina Nilsdotter f. 1821-04-28 Älmeboda d. 1869-02-15 Vissefjärda
Barn: Johan Gustaf f. 1852-04-28 Udden d. 1877-11-16 Vissefjärda
Frans August f. 1854-08-31 -”- d. 1945-11-11 Vissefjärda
Matilda Gustava f. 1856-06-28 -”- d. 1934-04-01 Aspö Karlskr.
Jonas f. 1858-10-09 -”- d. 1878-04-13 Vissefjärda
Carolina Charlotta f. 1862-04-07 -”- d. 1946-07-07 Sorunda
Otto f. 1865-10-27 -”- d. 1920-07-03 Vissefjärda
Uddens Båtsmanstorp låg på höger sida av Karlskronavägen, alldeles efter vägkorsningen Muggetorp-Udden, om man färdas från Vissefjärda. Ännu 1999 kan man finna stuggrunden på en liten kulle intill byn Båldöns gräns.
Det var här Lars Peter fick sitt hem när han tillträdde tjänsten som kronobåtsman för roten ett par veckor före julen 1847. Härifrån gick han till sina "möten" i Karlskrona och det var hit han tog sin hustru Catharina några månader innan deras förstfödde kom till världen 1852. Familjen var, efter vad man kan se i krigsarkivets handlingar, ofta ensam på torpet. Lars Peter vistades långa perioder ute på havet med båtarna. Han var ”befaren”. När Catharina år 1869 avled flyttade Sofia Andersdotter från Frostenmåla till änkemannen och barnen, den minste bara tre år. Troligen kom Sofia till båtsmanstorpet på Udden för att se till hemmet då båtsmannen i första hand var tvungen att sköta sin tjänst. 1871 gifte sig Lars Peter och Sofia och och året därpå upphörde han att bevista båtsmansmötena. Han tog tjänst som kusk hos patron Malmström på Kyrkeby och 1875 bosatte familjen sig i Flädingstorp (Kyrkeby kvarnar som ägdes av Malmström). 1880 tillträdde de ett torp i Rukebo. När man färdas från Flädingstorp mot Stolpabäck var torpet beläget på höger sida och mitt emot vägen som går till Rukebo by. Där finns en liten åker omgärdad av stenmurar. Huset låg alldeles intill vägen där det nu finns en öppning i stenmuren. Åkern är stenröjd, ingen grund finns kvar. De köpte huset och arrenderade jorden på ett och ett halvt skäppland, på 49 år. Denna formen av arrende, som var mycket vanlig, var också förenad med skyldigheter. Förutom arrendeavgiften på två kronor om året skulle innehavaren av torpet vid tillsägelse göra tre mansdagsverken. Ombesörja och underhålla inhägnader och om han skulle vilja inhägna torpet med stenmur "skall ena hälften af muren ligga på jordegarens och andra hälften på innehafarens område, utan afseende på murens tjocklek". Stenmuren finns där, kanske är det Lars Peters verk!
I tjugofyra år, till 1904 klarade de av sitt arrende och uppehälle. Men när Lars Peter vid 78 års ålder var oförmögen till arbete fick de skriva ifrån sig stället till socknen som givit dem fattighjälp. "Vår rätt till här förut angifna jordlägenhet och tillika våra derå befintliga hus jemte andra våra tillhörigheter å denna jord, överlåter vi härmed till Vissefjärda kommun. Detta såsom ansedd godtgörda för den fattigvård kommunen härförinnan lemnat oss osv...".
De olika kontrakt och intyg som finns bevarade berättar onekligen en hel del om Lars Peters liv. Om ynglingen som på sin 20-årsdag ivrigt begav sig till prästen för att få det intyg som berättigade honom att söka båtsmanstjänst. Legokontraktet som skrevs på Udden samma år (1846) och som innebar såväl ett krävande arbete som ett eget hem. Arrendekontraktet som skrevs med 1/8 delsbonden Jonas Olausson och hans hustru i Rukebo i november 1879 gjorde Post och hans Sofia till husägare, om än med skuld och på ofri grund. Post hade arbete hos socknens mest välbeställda person, brännvinspatronen och godsägaren Malmström på Kyrkeby som också var en betydande kommunalman med stor bestämmanderätt. Hur många åren som kusk på Kyrkeby blev är obekant men Post gjorde dagsverken även hos andra bönder. I en tid när varken pensioner eller övrig trygghet fanns återstod bara för de båda åldrade makarna att lämna det de hade lyckats skrapa ihop som ersättning för fattighjälpen de nödsakats be om. Det var nog inte lätt för den gamle båtsmannen som hade tillbringat tjugofyra år i kronans tjänst med mesta tiden ute på havet och, som han själv utryckte, ”slitit ont och fått smaka draggen” men också enligt krigsarkivets handlingar utnämnts, om än tillfälligtvis, till kopral sommaren 1865. Man får anledning att reflektera över hans liv.
Både Lars Peter och Sofia tillbringade sina sista år på Bussamåla ålderdomshem i Vissefjärda och avled där. Men den lilla åkern i Rukebo kallas ännu "Postalyckan" av äldre bybor. Man mindes också länge Pelle Post som en färgstark person med god berättarförmåga. (I Dackebygd 1954).
Källor
|