SM-03-0147-1811 Johan Engman STURK

Båtsman för Alsjökulla i Vissefjärda sn.

Äktenskap med Maria Larsdotter (1785? - 1817)

Äktenskap med Stina Nilsdotter (1786 - )

Noteringar

"År 1811 antogs en båtsman vid namn Johan Engman Stork 26 år gammal. Han var född 1786 i Danderyd och son till Anders Olsson Engman och Anna Jakobsdotter. Anna var båtsmansdotter från Skånela socken i Uppsala län. Som nygifta bodde Anders Engman och Anna Jakobsdotter i Stockholms slottsförsamling, där första barnet föddes. Två år senare flyttade de tillbaka till Danderyds församling där de bodde på flera olika platser.

Johan Stork, ofta kallad Johannes i kyrkböckerna, gifte sig 1812 med änkan Maria Larsdotter från Backabo. De fick dottern Lena Stina 1813. Hustrun avled i barnsäng 1817 och Stork gifte inom kort om sig med Stina Nilsdotter, dotter till torparen Nils Gummesson och hans hustru Elin Petersdotter i Skinnabo. Johan och Stina fick en dotter och en son tillsammans. Dottern gifte sig med båtsman Wandt i Ö Alsjö och sonen Nikolaus efterträdde fadern som båtsman i Alsjökulla.

Äldsta dottern Lena Stinas son Frans Elof Olausson Stork blev tredje generationen båtsmän i denna familj, tillika blev han den siste båtsmannen. I samband med giftermål 1880 flyttade han emellertid till V Alsjö. Efter honom är det sk Storkatorpet i Alsjö uppkallat, där ungdomarna spelade fotboll på 1930-40-talen."

"I ett bevarat brev från 1825 skrev Johan Stork till sin hustru och bad henne gå med tobakspengar till honom i Karlskrona. På grund av att brevet är skadat går det inte att läsa allt, varför några ord är gissningar.

Till
Båtsmanshustrun Dygdesamma Stina Stork
Ahlsjökulla Wessevära dätta

Karlskrona den 5 Julius 1825

Min af alt hjerta ömt älskade ven och maka, himmelen - gud! beskyda dig - önskar en öm vän och kjär maka: Jag vill i korthet skrifva dig nogra rader, till att låta dig veta mett nu förtiden varande tillstånd - så är det gudi vare lof, någorlunda hälsosamt hvilket jag önskar att dätta mett bref och måtte efven träfva dig och barn vid samma goda förmån, men hågkomsten af en kär vän gör tiden så långer i Karlskrona, hustru och kära barn ligger till ett faders hjerta -

Resan till Karlskrona gick lyckligen för sig, jag torde väl inte besvära dig en öm vän, och maka om att taga dig den ledigheten för att gå till mig i Karlskrona och taga med dig något till födans behov samt lite Tobaks pängar, skulle du inte få stunden att gå till mig, så skicka mig det med något skickbud - och lägg ner det i Tärnans bod - ingenting mera som jag önskar än att gud ville välsigna dig min ömma maka och barn, äro vi fjerran skilda ifrån varandra så glädjas du med mig, att den Dagen komma skall då våra nöjen skola åter börja vår skiljsmässa skola vi se an - se för en skickelse ty vi blott bör pröfva att vara varandra trogne Min älskade vän och ömmaste maka om jag reste till den yttersta kanten af verden så skall mitt ömma hjerta ej förglömma att bedja Gud för dig, min himmavarande vän och barn som aldrig förglömmas utaf mig fören som döden och förvandlingen skiljer oss åt af denna mödosamma Werlden, min gifve Gud att vi så kunde lefva nöjda med vår lott här i tiden, att vi efter denna dödlighetens måge vinna en arfslott i en högre värld, den inga af afskedstagande tårar våra ögon då den ena maken och vännen tager ett ömt farväl, af den andra, som man ej kan med någon säkerhet säga man mera få omfamna hvarandra. Då man får skåda lifvets mörka bölja Ty det äro blott en svag yta emellan döden och lifvets glada morgon derför låt oss aldrig vare å sina å ömse sidor att besvara hvarandra, emedan som våra dagar äro nu åtskilda för var andra, Min älskade ... verda vän och Maka! då jag får spörja din och barnens ömma välgång så glädjas jag åt att vara skänkt ett lyckligt lif här på jorden ingenting mera för denna gången utan en tusenfald kär hälsning ifrån mig till dig - samt mina ömt älskade barn samt till gamla Ingeborg. Andreas låter efven hälsa till eder allesammans samt alla goda vänner.

Men jag beder dig glöm intet bort en kär vän och kom till mig senast om Freda eller Lördag jag innesluta dig min älskade ven och barn i den allvise Gudens milda beskydd jag är nu och alltid din ömma och fulltrogen vän och maka in till bleka döden.

Johannes Stork"

"I början av 1840-talet avgick Johan Stork som båtsman och står antecknad som gratialist, vilket innebär att han fick pension av staten. Johan avled 1853, hans Stina 1871."

Eivor Johansson och Lena Nilsson

Källor