|
GAMLA SVENSKA YTMÅTT
Mantal, kamer., det aritmetiska tal, som uttrycker ett hemmans storlek i kameralistiskt afseende (t. ex. l mantal, */8 niantal).
Ursprungligen hette det »mannatal» och betydde ett visst antal besutna jordbrukare, sedan »huf-vudtal» i allmänhet.
I ett kungabref af d. 27 Febr. 1452 utskref Karl Knutsson en tillfällig gärd efter »mannatal» på det sätt att 6 bönder eller 12 landbönder, gemensamt bildande gärdetal, skulle svara för en hel gardelott, bestående af kött, smör, gryn och annan proviant till bestämda qvantiteter samt en mark penningar.
På denna grund utvecklade sig ett beskattningssystem, hvars kärna utgjordes af den edsvurna taxeringsnämnden af skattskyldiga med kronoombud.
Resultatet af den årliga taxeringen begynte slutligen fixera sig, och man enades om en bestämd delningsgrund, sj ettingen, hvaraf, såsom namnet antyder, sex bildade ett fullt gärdetal.
Den jordegendom, som lemnade besutenhet åt en bonde, var en sjetting.
Två landbönder räknades för en bonde, och den jordegendom, på hvilken en landbonde ansågs besuten, var en half sjetting.
Efter hand utbyttes denna benämning mot den af mantal.
Begreppet mantal hade således från att afse personen blifvit uttryck för en jordegendoms förmåga att med bibehållande af brukarens bergning i lika förhållande med andra jordegendomar deltaga i skatter.
Genom skattläggnings- och jordeboksväsendets införande och utveckling erhöll mantalet slutligen, vid tiden för Gustaf II Adolfs död? den absoluta betydelse, som definitionen angifver.
- Gårdatal, gärdemantal och hemmantal äro synonymer till mantal.
I Jämtland är benämningen gärdemantal allmän för hemman, beräknade till hela efter 6 tunnor utsäde.
Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan.
Det var liknande mått som användes för de mindre arealerna. Vanligast var ytmåttet: "Vad en given mängd utsäde räckte till" så kallat utsädesmått. Det andra var att ange markens värde, penningmått. I det senare fallet har måttet sitt namn efter det mynt som motsvarar värdet av marken.
Tunnland är väl det enda mått som lever kvar i våra dagar.
|
|
|