|
GAMLA SVENSKA RYMDMÅTT
Rymdmåtten var olika för fasta och flytande varor, t ex spannmål resp öl och brännvin.
Torra varor, och här var det mest fråga om spannmål, mättes till en början i runda kärl – tunnor och därunder spannar eller i södra Sverige skäppor. Spannen motsvarade vanligen en fjärdedels tunna och skäppan en sjättedels. Som mindre mått fanns kanna. Även här blev Örebromåtten rikslikare genom Karl IX:s beslut. Eftersom volymen i runda kärl var svårbedömbar, förordade myndigheterna liksidiga kubformade mått. När det gällde kannan undanträngdes denna av den kubiska kappen. En kappe motsvarade en och trefjärdedels kanna. Kappen var lätt att kontrollera och blev allmänt spridd i början på 1700-talet - bonden kunde ha den rätta sidlängden inristad i piskskaftet eller käppen!
Våta varor mättes i oxhuvud, åm, ankare och kannor. En kanna var i sin tur delad i två stop, ett stop i fyra kvarter och en kvarter i fyra ort eller jungfrur.
|
En kvarter motsvarade 33 cl, lika mycket som (går)dagens öl- och läsledrycksflaskor.
Slutligen några rymdmått som används när man lagar mat. Hur långt tillbaka man har använt dem är svårt att säga.
|
|
1 kryddmått
|
=
|
0,1 centiliter
|
|
1 tesked
|
=
|
0,5 centiliter
|
|
1 matsked
|
=
|
1,5 centiliter
|
|
1 kaffekopp
|
=
|
1,5 deciliter
|
|
|